En liten pojke hade nyss lärt sig räkna. Han älskade att räkna och räknade allt som kom i hans väg.

En dag satt han i köksfönstret och tittade ut. Det snöade ute och eftersom pojken inte kunde göra något roligare än att räkna, började han räkna snöflingorna som föll på en gren i ett plommonträd nära köksfönstret.

Pojken satt länge och räknade och blev nyfiken på hur många snöflingor som grenen skulle orka bära, och vad som skulle få den att brista. Nu var han uppe i 7470 snöflingor och precis när när han räknat till 7471 så brast hela grenen med ett brak.

Pojken tänkte länge på hur det kom sig att det bara behövdes en enda snöflinga extra för att få den stora grenen att brista.

På kvällen satt han med sin mor och tittade på nyheterna. När de var slut tittade han på sin mor och frågade:

-Tänk om vi bara är en enda människas goda gärning från fred på jorden?

Ur boken "Varför växer gräset"